Eftersom jag bara bloggar en gång per århundrade enligt Leka, så tänkte jag få ur mig århundradets inlägg nu så att jag sen kan tänka på annat.

Det händer absolut ingenting roligt i mitt liv och det är därför jag aldrig bloggar. Det är sanningen. Nej, det är det väl kanske inte. Jag skulle ju kunna vara som Jossan och räkna ner till Australien och skriva ett inlägg varje dag om vad som hänt i Australien-frågan. Så att ingen glömmer. Och så att alla hänger med i processen. Som självklart förändras OTROLIGT mycket från dag till dag. Fast för henne handlar det oftast om födelsedagar, som ju är så händelserika att man måste börja jobba upp stämningen ett halvår i förväg. Självklart.

Men nu, sisådär 3 månader efter att jag skrev att jag kanske skulle åka, så har jag i alla fall tackat ja. Och börjat tjafsa med CSN. Det måste man börja med tidigt, för det kan ta sin lilla tid. Precis när man tror att allt är löst så kan det nämligen börja om från ruta ett. Helt utan förvarning.

Alltså, det är ju inte så jävla kul det här egentligen? Det känns alltid som att "ja men nu jävlar, nu jävlar ska jag blogga om det här och det ska bli så jävla kul". Men näe. Det är fan inte roligt.