jag  kom nyss hem från neah. mycket gamla minnen men inte samma sätt att snacka om dom. jag blir galen, jag saknar! sen kom mariah, och INSE att du är så jävla värd allt. allt allt allt. jag är kanske lite påverkad nu men jag kan inte säga saker annars så inse nu!

sen så har jag funderat. jag har ingen direkt ens att bli besviken på  - egentligen. jag får sitta och deppa i min egen ensamhet om de skulle va så, och va glad i min egen ensamhet. men jag är glad ändå av nån skum dubbel men ändå inte anledning. men de lär väl gå över snart, men just nu är jag glad.

WOHO och ge mig skola för helgen är värdelös.
och snälla geeee mig kraft att inte ta åt mig så jääävla mycket jämt,